Ghost:/Thatchers död och vett och etikett/The Witch Is Dead

Det diskuteras i radions P1 – Nordegren och Epstein – huruvida det är god stil att håna Margaret Thatcher efter hennes död.

Varför då? Det är precis  som om en politisk fiende skulle behandlas med aktning bara för att han/hon har dött. Det är en orimlig tanke. Alla dör vi. Varför skulle vi försonas med en motståndare bara för att vederbörande är död?  Pinochet är också död. Ska vi vörda honom för det? Idi Amin är död. Hitler är död. Quisling är död. So what? Thatcher är fortfarande, även efter sitt frånfälle, en politisk symbol. Självklart ska inte vi som betraktar henne som den nyliberala reaktionär hon var böja våra huvuden för henne bara för att hon i likhet med oss alla andra har dött/kommer att dö.

Thatcher var och är, i politisk/symbolisk mening, raka motsatsen till allt vi står för. Därför är hon en motståndare som vi ska bekämpa, lika väl före som efter hennes död. Hennes död gör ingen skillnad.

Förresten: Hur mycket politiskt vett och etikett visade Margaret Thatcher under sin levnad, mot alla sina motståndare? Det vill säga facket, labour och alla progressiva krafter, inklusive de inom hennes eget Tory som inte var fullt lika thatcheristiska som hon själv.

PS 1. Min avsikt är inte att jämföra Amin och Hitler med Thatcher. Vad jag är ute efter är att påvisa att bedömningen av en politiker rimligen inte kan förändras bara för att vederbörande har dött.

PS 2. Finns det någon som har sett om Annie Lööf kommenterat Thatchers död?

Ghost:/Pensionären och dramaten

Råkade av en händelse komma i samspråk med en kvinnlig pensionär, modell äldre och med gångproblem, utanför matbutiken. Sedan vi hade utbytt åsikter om de friska vårvindarna berättade hon att hemtjänsten nyligen hade dragit in den hjälp hon dittills fått med att handla matvaror två gånger i veckan.

- Så här har jag nu dramaten, sa hon, och pekade på den väska försedd med två hjul som hon hade bredvid sig.

En smula korkad som jag är fattade jag först ingenting och stod antagligen som ett frågetecken samtidigt som jag försökte efterlikna ett allförstående utropstecken. Det misslyckades. Hon genomskådade mig och märkte att jag ingenting begrep.  Hon pekade återigen på väskan med två hjul.

- Det här är dramaten. Dra-maten. Med den här hjulförsedda väskan drar jag själv hem maten nu när hemtjänsten inte längre gör det åt mig. Vi får väl se hur länge jag klarar det.

Sade pensionären, modell äldre och med rörelseproblem, och gick sakta, ytterligt sakta och med osäkra och försiktiga steg, hemåt.

Ghost:/Mingelteknik och framgångsexpertis

Har nyss – olyckligtvis – läst lokaltidningen, pappersupplagan.

I den fanns reportage om en ”framgångsexpert” samt om en expert på ”mingelteknik”. Båda egna företagare och försörjande sig på resp expertisområden via föreläsningar och skrivande.

Vi lever i en vriden tid. Folk måste gilla att bli blåsta av charlataner.

Ghost:/Time To Say Goodbye/Music Video

Ghost:/Tipsa mig om en superställning som får henne att gå!

Aftonbladet: ”Expertens superställning som får henne att komma”.

Nu råkar det vara så att jag är febrig, har muskelvärk och rännskita och mår allmänt risigt. Har inte Aftonbladets expert nåt tips om en superställning som får henne att gå? Åtminstone tills jag piggnar till.

Så jag får vara i fred tills rännskitan har gått över. Det vore tacknämligt.

PS. Mer om kommandets och gåendets ädla konst, besvärligheter och mysterier finns här för den som önskar vidareutbildning i ämnet: Komma och gå, gå och komma/sex,

Konsten att få en kvinna att komma och gå

Ghost:/Gnäll och sväng

Min vana trogen inleder jag inlägget med ett präktigt gnäll. Muskelvärk, feber, snorighet, rännskita och allmänt illamående har varit mitt oblida öde sedan jag i måndags återvände hem efter att i dagarna tre och en halv ha firat mitt barnbarn Leahs tvåårsdag.

I dag skulle jag ha varit med när mitt andra barnbarn Emil döptes men för det satte mitt eländiga allmäntillstånd stopp. Att jag missade denna ceremoni har gjort mig mycket ledsen men jag vågade helt enkelt inte ge mig iväg på en utflykt där springavståndet till närmaste toalett kunde överskrida 15 sekunder. Detta av intimhygieniska skäl. Dessutom drabbades jag av känslor av hänsyn till mänskligheten och insåg att det hade varit oschysst att närvara och därmed utsätta något 40-tal personer för smittorisk.

Jag har sökt på youtube efter musik som tröst och lindring för att jag inte kunde vara med. Jag hittade sväng för mig själv som varit med nästan en hel livstid. Men kanske kan Louis Prima få även en och annan ungdomligare fot att komma loss och stampa takten.

Mer tveksam beträffande det ungdomliga fotstampandet är jag när Calle Jularbo släpper loss sin Drömmen om Elin, som när det begav sig var en landsplåga, eller superhit kanske det skulle heta med modernt, nutida språkbruk. Frågan är om folk under 50 eller 60 ens känner till att det finns ett instrument som heter dragspel. Det skulle vara om de lyssnat på Benny Anderssons Orkester (BOA) i så fall. 

Ghost:/Hugo Chavez

Venezuelas president Hugo Chavez är död. Som eftermäle jämrar sig västliga kommentatorer, så kallade analytiker och politiska motståndare som Carl Bildt över två saker:

1) Chavez påstås ha polariserat politiken i Venezuela, Latinamerika och i viss mån världen.

2) Chavez påstås ha varit odemokratisk, på gränsen till diktator.

Beträffande polariseringen stämmer anklagelsen, men ändå inte. Hugo Chavez gjorde sig skyldig till att inte bara ge sin röst åt de fattiga, han gav de fattiga en egen röst att tala med. Det var naturligtvis oförlåtligt i ett land och på en kontinent där de fattiga tidigare inte haft någon talan och där den ekonomiska och politiska eliten kunnat styra helt efter eget skön med avgrundsdjupa klassklyftor som följd. Chavez politik synliggjorde klassklyftorna och gav de fattiga politisk makt. Självklart ledde det till att den politiska polariseringen synliggjordes. Det är inte samma sak som att polariseringen förvärrades.

Beträffande Chavez påstått odemokratiska sätt att styra Venezuela kan följande fakta kanske korrigera bilden en aning:

Åe 2002 avvärjde han, en grupp officerare och ytterst Venezuelas folk ett försök till statskupp. Märkligt nog nämns detta aldrig av de som kritiserar Chavez för odemokratiska metoder och polarisering av politiken.

Chavez parti Venezuelas förenade socialistiska parti vann 12 eller 14 val, nationella, regionala och lokala (ursäkta, jag är inte hundraprocentigt säker på siffran men är rätt övertygad om att 14 stämmer).

Chávez lät också genomföra flera folkomröstingar. 2007 utlyste han en omstridd folkomröstning om en ny konstitution, där presidenten bland annat ville ta bort omvalsbegränsningar i nationella och lokala val, införa förbud mot ”diskriminering på grund av sexuell läggning”,^[29] lagstifta om sex timmars arbetsdag^[53] samt att Venezuela i grunden skulle ses som en ”socialistisk stat”. Chávez förlorade folkomröstningen med 51% mot 49% och respekterade resultatet.

I februari 2009 vann Chávez en folkomröstning som enbart gällde möjlighet till omval i lokala och nationella val. Folkomröstningen bevakades på plats av utsända från USA:s utrikesdepartement, Europaparlamentet och icke-statliga North American Congress on Latin America, vilka meddelade omvärlden att omröstningen ”överlag var rättvis, transparent och fri från oegentligheter”.^[54][55]

Hur många så kallat demokratiska länder i det kapitalistiska väst har låtit sina medborgare rösta så många gånger i vanliga val och därtill utlyst folkomröstningar om konstitutionen?  I Sverige, exempelvis, har folket aldrig fått ta ställning till grundlagsförändringar. De har röstats igenom av riksdagen under största möjliga offentliga tystnad.

Därmed inte sagt att Hugo Chavez politik var perfekt och utan fläckar. Han gick en svår balansgång och han hade starka politiska motståndare att tampas med, både inom och utom landet. Han stod dock fast vid sin grundläggande politiska idé, att stå vid de fattigas sida.

Så ta snacket om att Hugo Chavez  var odemokratisk med två, tre eller fyra nypor salt. Smutskastningen grundar sig på att han förde en politik som gynnade de fattiga  och gav de fattiga politisk röst. En dödssynd i den kapitalistiska, nyliberala världen.