Ghost:/Min cancerdagbok (länkar till alla inlägg finns här)

Det är nu nästan ett år sedan jag fick diagnosen prostatacancer. Sedan dess har jag skrivit en sporadisk dagbok med blogginlägg publicerade lite då och då. Om cancer kan man inte skriva varje dag, beroende på att det är en långsam sjukdom, förutom att den är lömsk och trist.

– Booooooring, skulle Homer Simpson ha utbrustit.

Här samlar jag nu samtliga inlägg i cancerdagboken som länkar. Förutom min egen sjukdomshistoria tangerar vissa avsnitt min yngste sons död i sviterna av en hjärntumör och min äldste sons kamp mot lungcancer.

Varför skriva, kanske någon undrar. Tja, jag vet inte riktigt. Kanske lite som terapi för mig själv men också med en förhoppning om att andra ska få något utbyte av texterna. De visar bland annat att man inte behöver sjunka ner i depression och hopplöshet för att man drabbas av familjetragedier och allvarlig sjukdom så kanske kan texterna ingjuta hopp och optimism i någon annan som befinner sig i liknande situation.

Livet går vidare. Tyngre och svårare, men det går att leva vidare tills man måste dö. Det finns lycka också i eländet. Bland annat lyser mitt första barnbarn upp tillvaron, Lilla Miraklet kallar jag henne och hon är drygt fem månader ung. Så här söt är hon:

Om någon är intresserad av att läsa om Yngstens resa mot döden, klicka då på ”Yngstens sjukdom och död” i högermarginalen på denna sida.

Här följer länkarna till min cancerdagbok:

Ghost:/Cancerdagbok del 1 (En terrorist i familjen).

Ghost:/Cancerdagbok del 2 (Hur ska man stå ut?).

Ghost:/Cancerjournal del 3 (Nu är det min tur).

Ghost:/Cancerjournal del 4 (Psykologiska effekter).

Ghost:/Cancerjournal del 5 (det var ett jävla liv!).

Ghost:/Cancerjournal del 6 (tumörerna i samhällskroppen).

Ghost:/Cancerdagbok del 7 (Ett gott råd).

Ghost:/Cancerjournal del 8 (Ett jävla skitbesked).

Ghost:/Cancerjournal del 9 (Skugga i lungan).

Ghost:/Cancerjournal del 10 (Lika grå som vanligt).

Ghost:/Cancerjournal del 11 (En säger si, en säger så).

Ghost:/Cancerjournal del 12 (Strålande hormoner).

Ghost:/Cancerjournal del 13 (Sjukdomens klassindelning).

Ghost:/Cancerjournal del 14 (Vård och klass).

Ghost:/Cancerjournal del 15 (Summan av lasterna…).

Ghost:/Cancerjournal del 16 (kinesiskt Tree of Joy).

Ghost:/Cancerjournal del 17 (Guld via skumma vägar).

Ghost:/Cancerjournal del 18 (Guldsmuggling bakvägen).

Ghost:/Cancerjournal del 19 (Regeringsutlöst depression).

Ghost:/Cancerjournal del 20 (Jag bestrålas).

Ghost:/Min cancerdagbok del 21 (Svacka).

Ghost:/Cancerjournal del 22 (Finns död av ålderdom?).

Ghost:/Cancerjournal del 23(Drömmar om ömhet).

Ghost:/Cancerjournal del 24 (PoetisktTree of Joy).

Ghost:/Cancerjournal del 25 (Om sex och döden).

Ghost:/Cancerjournal del 26 (Fortsatt ovisshet).

Ghost:/Cancerdagbok del 27 (Garanterat sexfritt).

Ghost:/Cancerdagbok del 28 (Hundar spårar sjukdomen).

Ghost:/Arbetare får sämre prostatacancervård.

Livskvaliteten sjunker hos män med prostatacancer, speciellt efter operation, på grund av oro, stress och försämrad sexuell förmåga, visar ny studie.

Ghost:/Min värsta fruktan har besannats (cancerhelvetet).

Ghost:/En gåva av naturen.

Ghost:/Drömmar om cancer.

*

Om ghostopinion

Det som är värt att veta märks av mina blogginlägg. Favoritcitat: "No man is an island, entire of itself...any man's death diminishes me, because I am involved in mankind; and therefore never send to know for whom the bell tolls; it tolls for thee." John Donne
Det här inlägget postades i Äldstens cancer och död, Cancer, Cancerjournal, Yngstens cancer och död och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Ghost:/Min cancerdagbok (länkar till alla inlägg finns här)

  1. skvitt skriver:

    ”… men också med en förhoppning om att andra ska få något utbyte av texterna.”

    Jo, faktiskt funkar det så.
    Själv har jag stor behållning av Lindas blogg. Jag läser i den till och från.
    http://lindaskriver.blogspot.com/

    Linda startade sin blogg för att skriva om vardagliga ting. En dag fick hon diagnosen bröstcancer. Och då började bloggen att handla om det. Förloppet var raskt och hon bloggade in i det sista. Hon gick bort i våras.

    Min flickvän gick också bort i den sjukdomen. Jag hade gärna sett att hennes ord i dag gick att läsa, men hon skrev inget om det, varken till mig i mail som jag hade kunnat spara eller i blogg. Det var inte ens så att hon yppade sina innersta tankar för mig. Hon behöll sådant för sig själv.

    När vi umgicks ville jag inte påminna henne om sjukdomen. Jag tänkte, kan hon glömma den för en stund i min samvaro då ska hon ju självklart få lite mental semester från den. Följden blev att jag nu inte vet särskilt mycket om hennes kval och det smärtar mig.

    Jag tänker som så, gjorde jag fel? Skulle jag tagit upp frågan så hon hade kunnat talat ut om sina känslor? Gjorde jag fel? Var jag inte det stöd jag borde ha varit?
    Jag var nog helt kass som inte stöttade!
    Jag klandrar mig själv mest varje dag!

    Sådana tankar ger mig samvetskval och olustkänslor som jag nu måste leva med och jag tänker på henne jämt, stundligen, från morgon till kväll – i stort sett.
    Ibland får jag ”semester” från det, som tur är!

    Det är inte lätt, ska du veta! Sorg och självförebråelser är min vardag.
    Jag får leva med detta. Det går inte att ändra något nu. Det är för sent!

    Nu hoppas jag att du inser att du MÅSTE skriva om din sjukdom, men jag tror inte jag klickar på dina länkar. Jag behöver inte det, men jag behöver Lindas blogg eftersom den berör mig så personligt. Det är samma kön och samma sjukdom och det är därför.

    Själv har jag symptom på prostataförstoring. Om det är cancer har jag inte kollat och jag skiter i det faktiskt, så länge det går.
    Jag har levt länge nog och tillräckligt länge för att inte längre vara kåt på livet.
    Min materialistiska världsuppfattning till trots så hoppas jag att i döden få återse min flickvän, varför jag faktiskt ser fram emot liemannens ankomst, dock utan att vara depressiv eller livstrött.

    I sista stycket (ovan) kan du inläsa varför jag inte känner en angelägen lust att klicka på dina länkar, men jag tror att det finns många ute i cyberspace som har stor behållning av dina texter och därför är det enormt fint av dig att bjuda på dig själv på det viset.

    Bög är jag inte men man kan ju ge en kram ändå och det ger jag dig!

    För att nu lätta upp allvaret lite och på grund av en association till det där med ”kram” så vill jag berätta en liten sann story från sjöfarten.
    En vän till mig, sjöman:
    Han berättade hur han under en trad på Nordsjön kom ner till en manskapshytt och glömde knacka när han seg in. Han råkade överaska två män med felatio. Han som sög blev inte det minsta generad utan sa rakt av: ”Man är ju inte bög bara för att man suger av en kompis!”

    Sensmoral: Man ska kanske inte göra en höna av en fjäder.
    Om jag får välja roll vill jag väl i vart fall vara den som är passiv. :-

    /Skvitt

    PS, detta gör jag till ett inlägg i min egen blogg!

  2. Ping: Cancer, döden och felatio « skvitts

  3. ghostopinion skriver:

    Men vafan – här i min blogg gäller tvångsläsning!

    Allvarligt talat: Du får leva med att inte veta beträffande din flickvän, och det ska nog gå bra. Det går inte att generalisera om huruvida man ska prata eller inte prata om sjukdomen. Det är individuellt. Min gissning är att din flickvän föredrog att inte prata eftersom hon inte gjorde det. Äldsten och jag pratar ALDRIG om våra cancrar, utom när någon av oss har varit på kontroll hos doktorn då vi frågar ”är det nåt nytt” eller ”visade röntgen nånting” eller liknande.Vi bestämde från början, gemensamt, (vi fick ju diagnosen med bara ett par månaders mellanrum) att vi inte skulle låta cancer bli medelpunkten i och ta över våra liv.

  4. HEMIMAMMA skriver:

    Jag följer dig till vägs ände, vart du än släpar mig =0)

    Bara så att du vet det!!!

    Hemikram ♥

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s