Ghost:/Ett 1900-talsliv del 35 (När jag köpte sex)

Apropå inlägget nyss om biståndsarbetares lyxliv i svält- och katastrofområden, ett lyxliv som i många fall också avslöjats innehålla utnyttjande av prostituerade, ska jag berätta om när jag köpte sex.

Jag var 18 år – det är alltså oherrans länge sen, långt före sexköpslagens tid – och sjöman, maskinbefälselev. Fartyget hette Baltic Sea, ägdes av det numera avsomnade Broströmsrederiet och var på väg från Australien till Nordamerika med en last av fryst kött. Resan tog 21 dagar då vi sjömän bara såg vatten. Och vatten. Och vatten. Ibland kav lugnt, ibland i form av upprörda vågor.

Vid inloppet till Panamakanalen gjorde vi ett uppehåll i en liten stad som jag inte minns namnet på för att bunkra bränsle, mat och vatten.  De sjömän som inte behövdes för bunkringen beviljades sex timmars landpermission.

Vi gick på bar och drack alkoholhaltiga drycker. På denna bar fanns även damer som bjöd ut sig till försäljning. Jag var ung och kåt och föll för frestelsen. Blev ledsagad av en ung dam i vita sneakers (märklig detalj att minnas, eller hur, kommer inte ihåg något annat av hennes klädsel) till ett litet kyffe utanför vars dörr satt en äldre dam i gungstol och stickade. Hon hyrde ut rummet, till vilket pris minns jag inte. Vi blev insläppta.

Därinne fanns en skranglig säng och ett skåp på vilket stod en vattenkaraff och ett handfat av hygieniska skäl föreställer jag mig. Akten inleddes med att damen ville ha två dollar vilket jag tyckte var skämmigt lite så jag gav henne fem. Hon var inte alls kallhamrat proffsig utan snäll och vänlig. Som jag uppfattade det i alla fall, kanske i ungdomlig enfald.

Vi skred till verket. Eller rättare sagt: Hon skred till verket. Jag var en aning generad, tyckte det kändes pinsamt och visste inte riktigt hur jag skulle hantera situationen. Var ju inte särskilt erfaren överhuvudtaget  och inte alls erfaren beträffande köpt sex.

Men hon vägledde mig världsvant och sedan var det snabbt avklarat, om man säger så. Jag hade ännu inte lärt mig den svåra konsten att hålla igen och dra ut på njutningen, en kunskap jag något senare i livet införskaffade.

Sedan återvände jag till fartyget. Upplevelsen hade inte varit svindlande och gav inte mersmak. Kan inte säga att jag direkt skämdes men lite solkig kände jag mig. Efter den gången har jag aldrig betalat för sex.

Och som sagt, på den tiden fanns ingen svensk lag mot sexköp. Och hade den funnits skulle brottet vid det här laget ha varit preskriberat.

Och ni som eventuellt dömer mig på moraliska grunder – kan jag inte beviljas förlåtelse eftersom gärningen aldrig upprepats?

*

Annonser

Om ghostopinion

Det som är värt att veta märks av mina blogginlägg. Favoritcitat: "No man is an island, entire of itself...any man's death diminishes me, because I am involved in mankind; and therefore never send to know for whom the bell tolls; it tolls for thee." John Donne
Det här inlägget postades i Personligt, Sex och annan samvaro och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s