Ghost:/Strindberg och den akademiska sörjan

Har inte kunnat undgå att höra och läsa en massa om August Strindberg på sistone, med anledning av att det är hundra år sedan han dog.

Lärda akademiska män och kvinnor lägger ut texten om hans kvinnohat, dissekerar hans kukstorleks inverkan på författarskapet, hans självupptagenhet, hans fallenhet för ockultism och hans alkemistiska experiment.

Mitt råd till alla som är intresserade av Strindberg (och det bör alla klassmedvetna medborgare vara) är att ge fullständigt fan i den akademiskt lärda sörjan. Den som vill lära känna Strindberg bör gå direkt till källan och läsa Strindbergs texter. Jag lovar att det blir en höjdare till upplevelse. Hans akademiska och kulturella uttolkare är allt som oftast fulla av skit och gör hans privatliv till huvudsak och hans texter till bisak, när det i själva verket är hans texter som är det viktiga.

Börja gärna med Röda Rummet och fortsätt med Liten Katekes För Underklassen så får ni en uppfattning om hur självcentrerad Strindberg var, eller inte var, och hur fixerad han var, eller inte var, vid sin pitts storlek.

Sedan kan ni gå vidare till Giftas, den bok som är upphov till myten om hans kvinnohat. Trots att han gång på gång understryker att det är de NUVARANDE SAMHÄLLSFÖRHÅLLANDENA som skapar konflikter mellan könen och bibehåller ojämställdheten tragglas myten om hans kvinnohat vidare i decennium efter decennium. I ”Kvinnans rättigheter”, programförklaring tryckt i förordet till Giftas, 1884, framträder August Strindberg dessutom som en tidig förespråkare av kvinnlig rösträtt.

Jag kan försäkra att Strindberg fortfarande, hundra år efter sin död, är rykande aktuell som samhällsdebattör. Och att han är en rolig jävel att läsa!

Det var heller inte för intet som August Strindberg följdes till den sista vilan av tusentals och åter tusentals arbetare i Stockholm. Enligt vissa uppgifter var det så många som 50000.

Om ghostopinion

Det som är värt att veta märks av mina blogginlägg. Favoritcitat: "No man is an island, entire of itself...any man's death diminishes me, because I am involved in mankind; and therefore never send to know for whom the bell tolls; it tolls for thee." John Donne
Detta inlägg publicerades i Kultur och märktes , , , , . Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Ghost:/Strindberg och den akademiska sörjan

  1. Svante skriver:

    http://svantelarvig.wordpress.com/2012/05/23/svante-med-bilder/
    Vet inte vad jag ska skriva, hoppas bilderna från ikväll kan lindra din sorg lite.
    Svante

  2. Pingback: Ghost:/All vetenskap är inte vetenskap | ghostalive

  3. Kicki skriver:

    Jag har aldrig läst strindberg, men jag brukar själv ibland attackera mitt eget kön. Dvs kvinnodebatter. Det finns mycket jag håller med om men det är mycket som är rena rama rappakaljan! Många kvinnor har en jäddra förmåga att inte ta reda på fakta utan lyssnar gärna och glatt på skitprat och sladder. Jag har väl träffat på motsatsen också naturligtvis, men det finns kärringar som ständigt mår bra på att svartmåla andra. Nu vill jag också påskina att det även finns män som borde iklätt sih ”hatt och handväska”! Jag har arbetat i såväl man som kvinnoyrken och nog föredrar jag de sk. traditionella mansyrkena. Gubbar verkar mer raka. Åtminstone merparten. De är rakare och ältar inte. Jag har själv ältat ”hål i huvudet” på en stackare i flera år… så jag vet vad jag talar om. Jag hoppas han har det bättre idag men sin nya kvinna. Men i det stora hela (bortsett från när JAG mådde apa) så var han en fantastisk människa i mångt och mycket. Det är aldrig ens fel att två träter sägs det… men ibland så kan man ju undra hur vissa orkar med en parts ältande under flera år… he he. Jag har valt ensamheten för allas bästa. Men idag är jag också fri från ältandet… märkligt va?! 😉

    Jag tror det kan vara sånt ”tuggande” som gör att män tröttnar! Men det finns också de karlar som inte pratar alls och då kan man ju bli ”galen” pga det med… Människor är komplexa. Jisses i havet…
    Ska nog läsa nåt av den där strindberg och se vad han retade sig på hos kvinnorna… kanske var det just gagg?!

    • ghostopinion skriver:

      Läs Strindberg. Det han retade sig på var inte kvinnors gagg. Han retade sig på den samhällsordning som gjorde en överklass överordnad en underklass och som gjorde kvinnor underordnade män. Så var det på hans 1800-tal och så är det på vårt 2000-tal.

  4. Kicki skriver:

    Låter himla intressant. Vet du, undrar om han satt på röda rummet i stockholm och skrev?
    Jag har också varit på nåt som hette ”röda rummet” en gång för många helsikes år sedan. -70 tal. Kanske var det första ggn jag var i Sthm. Vi skulle i alla fall ta en fika och klev in på nåt taxifik i sthm som hette just röda rummet. Det behöver ju inte vara samma place men det slog mig bara, nu när jag läste ditt inlägg ovan betr. bokens titelnamn. Undra om det var Sveavägen det fiket låg på… Nåja, det är ju ganska ointressant – egentligen.

    • ghostopinion skriver:

      Det röda rummet du tänker på låg (jag vet inte om det fortfarande ligger där), vid Norra Bantorget strax intill LO-borgen. Det är inte Strindbergs Röda Rummet. Hans var en kroglokal där författare, konstnärer, journalister och annat löst folk samlades för att supa, diskutera politik, samhälle och konst och bära sig åt, inte alltid särskilt belevat. Det är en roman som håller än i dag trots att den publicerades så långt tillbaka som 1879- Samhället är sig märkvärdigt likt.

  5. Kicki skriver:

    *Skrattar* Det röda rummet du beskriver verkar vara en plats som även jag skulle gilla att sitta på låter det som. Jag är aningen folkskygg och dricker väl inte så mycket men jag trivs bland ”udda” personligheter. Ibland kan man prata med någon och det är kul. Man lär sig av andra människor. Jag har själv inget att prata om som är intressant och därför tränger jag mig inte på folk. Men jag har svårt för sådana där bessevissrar som ser ner på andra för att de är skolade i högskolor. Jag gillar folk som är skolade i deras egna skolor. Dvs livets skola. Jag vet inte varför jag trivs bättre på en publokal.. för jag har ingenting att snacka om. Men miljön..och ibland är det levande musik och sånt, det gillar jag. Sen finns det många goa människor som man kan kika på i smyg..en viss stil tilltalar mig. hihi. Men det är sällan jag går ut.

    • ghostopinion skriver:

      Varför säger du att du inte har något att prata om som är intressant? Jag tycker att du säger en jävla massa som är tänkvärt.

      • Kicki skriver:

        Jag kan exempelvis inget om journalistik, författare etc.. men en gång så var det ett par som satt och diskuterade politik och den där ljung.. han psykologisnubben. Jag hade aldrig hört talas om honom innan, sen lånade jag en bok en gång och läste lite vad han tyckte, samma med den där freud. Det var spännande då, men i ärlighetens namn så har jag glömt alltihop. Det blev för djupt att läsa. Men det var en början till att jag själv gick på några föreläsningar i stockholm – i jakten på vem tusan jag själv var. Det fanns en föreläsning som hette: Det du retar dig på hos andra säger något om dig själv. Vad jag vill säga är att man genom samtal och att lyssna till andra som samtalar kan få en inspiration att också själv ta reda på saker. Jag är inte skolad om du fattar vad jag menar och hade jag inte hört på dem som diskuterade den ggn så hade jag nog inte heller hamnat på den där föreläsningen.

        Jag blev så full i skratt när jag kom dit till den där föreläsningen. Det var bara läkare och psykologer och andra högutbildade där. Jag tänkte – Men herre jisses, vad har jag hamnat. Jag satt där mitt ibland dem i en knökefull lokal och skrev ner och antecknade massor. Det var jätteintressant. Kvinnan som satt bredvid mig frågade i vilken stadsdel jag jobbade. Jag svarade som det var. I norra delen av Sthm. Själv jobbade hon som psykolog i stan. Men jag berättade inte vad det var jag jobbade med, och hon frågade inte heller. Hon ville bara låna en penna och papper för att också kunna anteckna. Jag körde ju lastbil, men var likväl intresserad av samma föreläsning som hon.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s