Ghost:/Äldstens begravning

I tisdags begravde vi Äldsten. Jag ska inte säga mer än att det var en vacker, värdig, ljus (som han önskade) och sorglig ceremoni med många tårar från anhöriga och vänner. Min ledsnad är oändlig liksom Äldstens Älskades tårar är. Dock måste livet gå vidare fast det inte blir detsamma för någon av oss som finns kvar. Jag älskar dig, käraste Äldste som jag alltid har gjort, och kommer att älska dig för resten av mitt liv.

Bilden: Äldsten och hans dotter, Lilla Miraklet eller Leah som hon heter på riktigt.

Om ghostopinion

Det som är värt att veta märks av mina blogginlägg. Favoritcitat: "No man is an island, entire of itself...any man's death diminishes me, because I am involved in mankind; and therefore never send to know for whom the bell tolls; it tolls for thee." John Donne
Detta inlägg publicerades i Äldstens cancer och död, Cancer, Cancerjournal, Min familj och märktes , , , . Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Ghost:/Äldstens begravning

  1. lena Palm skriver:

    Det var verkligen vackert och värdigt…Och som du skriver måste livet gå vidare, med det är fortfarande svårt skaka av sig sorgen….kramisar ❤

  2. Birgit Severin Forslund. skriver:

    Smärtsamt svårt.//Bibbi

    • ghostopinion skriver:

      Jo, det är oerhört smärtsamt men livet måste gå vidare. Där finns ju svärdottern, Äldstens Älskade, barnbarnet Leah och det kommande (i juli) barnbarnet Emil…

  3. kao skriver:

    Det är så sorgligt att ord inte finns att förstå att beskriva din smärta.
    Vill bara ge dej en bamsekram och att du ju inser att Äldstens barn lever vidare genom dej.

    Kao

  4. Anonym skriver:

    Så fint och vackert 😦 många kramar till dig/er

  5. HEMIMAMMA skriver:

    Nu får du fokusera din kärlek för honom på hans efterlämnade älskade barn och hustru. ♥

    Får jag fråga var han gravsätts? Svar i mail om du inte vill berätta offentligt.

    Hemikramar ♥

    • ghostopinion skriver:

      Min svärdotter och mina barnbarn får all kärlek jag förmår att ge. Äldsten urnsätts på en liten kyrkogård utanför Norrköping, i närheten av stugan som blev familjens sista hem. Kommer tyvärr inte ihåg namnet nu men du får det så småningom om du vill.

  6. Sophie skriver:

    Så vackert, så ljust och underbart med blommorna.

    Tro hopp och kärlek är det vi får bära med oss. Livet går vidare, bara vi vågar se, så kanske Kalle sänder en hälsning via en blomma, fågel eller vitt sken på himlen…

    Vila i frid Kalle….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s