Ghost, det är jag

Välkommen, roligt att du tittade in. Några ord om mig själv:

Jag är exkarriärist inom mediebranschen och exkriminell exknarkare, mitt liv har varit upp och ner, minst sagt. Numera är jag pensionär, bloggare, far och farfar. Far till två söner av vilka den ene (Yngsten) dog i sviterna av en hjärntumör hösten 2009 och den andre (Äldsten) dog 20 maj 2012 efter närmare två års kamp mot lungcancer. Jag är också farfar till Leah som föddes som vårbarn i mars 2011 (se  bilden till vänster) och i juli 2012 blev jag farfar igen, den här gången till Emil som nu i februari 2013 är 7 månader ung (bilden till höger). Pysen och Pyret är mina smeknamn på dem.

201106201781

Bloggar om allt möjligt: Världspolitik och svensk dito, dåliga vitsar (trams och flams), tidningar och TV, min barn- och ungdom och mitt pundarliv, min egen och sönernas cancrar (jag blev preliminärt friskförklarad 18/11 2011 efter närmare ett års behandling med strålning och hormoner), jag skriver verser och dikter av tvivelaktig kvalitet och publicerar då och då bilder på barnbarnen, mina sista stora kärlekar här i livet. Skriver för det mesta med gott humör och glimten i ögat utom när det gäller politik, då jag kan bli förbannad på goda grunder.Allt (ca 3000 inlägg) finner du prydligt etiketterat och kategoriserat och lätt att hitta i bloggens högermarginal.

10 kommentarer till Ghost, det är jag

  1. HEMIMAMMA skriver:

    Och glad är jag för det… 😉

  2. Anonym skriver:

    Hejsan!
    Hitade hit genom din son och har bara hunnit läsa en del av dina inlägg…Vet inte om du kommer ihåg mig och det är några år sedan…Lena (Blomqvist ) numera Palm från linköping…Har själv levt i misär under många år men nu drogfri sedan 7 år och har ett fantastiskt liv…Hoppas allt bara fint med dig…Lena

    • ghostopinion skriver:

      Jodå, visst kommer jag ihåg dig, och det på ett bra och positivt sätt. Vet att du kastat drogerna på tippen och att du gift dig. Jag är också drogfri sedan 2007 och det är en förbättring av livet som är omätbar. Men tyvärr förstörs det goda av först min yngste sons sjukdom och död, och nu den äldstes livshotande sjukdom. Jag önskar dig och O allt gott.

  3. Sophie skriver:

    Tack för du delar med dig. Min fostermamma dog 1995 efter över ett års kamp mot hjärntumör. Vi som miste våra tappra kämpare, behöver minnas dem, men det ansvar vi bär är att aldrig glömma deras kärlek till livet. Tackar Gud att du överlevde och fick berätta detta. Tack än en gång

  4. Iréne skriver:

    Kram till dig! Du tycker kanske att det är roligt att höra att jag arbetat med narkomanvård i Amsterdam… hellre det än i Sverige – som du säkert förstår…

  5. ghostopinion skriver:

    Iréne, anledningen till att jag la ner på stört var att min yngste son, då 33, hade ffått en hjärntumör och behövde mig. Han dog på hösten 2009.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s